de strör rosor i sina spår

Jag har glömt att nämna att caféet serverar soppor och smörgåsar, toaster och dylikt, endast. Vi har givetvis bakverk och kaffe, etc. men vi har alltid två dagliga soppor. Jag tog beställning från tre amerikanska tjejer, jag tror jag aldrig träffat otrevligare människor i hela mitt liv. Hälla soppa på bordet bara för att djävlas! Herre gud i helvete. Alla var i 30-års åldern, hmmh... Wierd. Anyway, drivor med disk, och jag känner hur värken i skelettet (benen) börjar ta över. Jag har fått en helt annan syn för folk som jobbar på restauranger och caféer. Jag brukar inte vara otrevlig eller så, men vad de sliter! Lönerna behöver händelsevis inte vara speciellt bra heller -- jag uppskattar dem mycket mer än innan. Och det tänker jag fortsätta att göra.

På morgonen demonstrerade Ursula hur man ska använda kaffemaskinen -- latte, macciato, cappuccino, espresso, etc. --! Klantade till det rejält ett par gånger, men nu börjar jag få lite mer flyt på det. Även hela dethär; ta betalt samtidigt som du ger kunden kvittot den ska skriva under, samtidigt som man pratar, serverar, lägger upp osv. Det är en konst i sig, haha.

Egentligen slutar jag runt tre, men då Emma (en "ny" tjej som jag träffade första gången idag -- supertrevlig, verkligen!) skulle på en anställningsintervju, ungefär, så stannade jag kvar ett tag för att hjälpa Gun. Det är en speciell kaka hon gör, och i gelén så ska det vara fläder saft, så jag sprang ner till coop vid järntorget för att köpa en liter. När jag kom tillbaka så var Martina där och väntade på mig (vi dansar tillsammans på torsdagar). Var kvar där, tog hand om fler kunder till ca 15.20, sedan lämnade jag ödet i Guns händer.